Samlandet av muminmuggar är något jag definitivt inte är ensam om. Som det sägs i denna artikel har det blivit ett populärkulturellt fenomen. Den kvinnliga samlaren som intervjuas i artikel härrör sitt samlande till ett flitigt läsande av muminböckerna sedan barndomen. Jag läste min första muminbok för bara några år sedan!
Ursprunget till min muminmani kommer helt klart ifrån de muggar jag och mina syskon flitigt använde under vår barndom. De muggarna hade antagligen inte dykt upp i vår familj om det inte hade varit för vårt finska ursprung. Jag kan dock inte påminna mig om att jag upplevt att muggarna i sig har en finsk anknytning för mig. Det är inte för att Tove Jansson var finlandssvensk som jag samlar på dem utan för att jag tycker om dem och de gör mig glad. Det är dock intressant och fascinerande att dessa muggar har väckt ett så stort samlarintresse som de gjort. Det finns flera facebookgrupper för oss samlare där vi kan dela tankar om och bilder på våra objekt samt sälja och köpa av varandra. Jag har så klart inte alls svårt att förstå varför andra också gillar muminmuggar men det är svårt att hitta en förklaring till varför det slagit igenom så stort. En del samlare verkar haft en långvarig relation till muminfamiljen sedan barnsben via böcker och filmer medan andra, som jag, halkat in på samlandet via andra vägar. Jag tror ändå att omfattningen på samlandet beror på muminkaraktärernas popularitet. De har alla helt unika och fantastiska personligheter och det finns något för alla i berättelserna om dem.
Nu återgår vi till mitt samlande och hur det har förändrats de senaste åren. Våren 2014 köpte jag och min man vårt efterlängtade fritidshus. Plötsligt hade vi ytterligare ett kök att utrusta. Ganska snart insåg vi vidden av våra planer för tomten som huset står på och att ett hus kommer att bli två. Den sommaren insåg jag att min stora muggsamling faktiskt äntligen hade en god chans att komma till användning. Om jag delade upp muminmuggarna mellan lägenheten vi bor i och våra två fritidshus så kommer de flesta av dem att faktiskt användas. Det blev också ett bra sätt att dölja storleken på samlingen, både för mig själv och andra. Inför uppdelandet av muggarna samlade jag dem alla för en gruppbild. Jag blev nästan lite förfärad när jag insåg att jag hunnit samla på mig 25 muggar. Vem har användning för 25 muminmuggar? Den frågan blev för svår att svara på så jag delade snabbt upp muggarna i tre grupper och packade ner de som skulle till fritidshusen.
Så här såg samlingen ut 2014:
Ett år efter att denna bilden tagits var jag hemkommen från sjukhuset och i full färd med att rehabilitera mig efter en hjärnblödning. Mitt största bekymmer var den hjärntrötthet jag hade drabbats av och som innebar att jag var känslig för sinnesintryck och blev lätt väldigt trött. I mina försök att minska på intrycken i min närmiljö hittade jag mycket inspiration på minimalisterna.se Deras bloggtexter fick mig att våga återuppta tanken på att 25 muminmuggar är en aningen stort antal muggar att äga. Det fick mig även att reflektera över den makt som ett samlande har över samlaren. Den där längtan efter att köpa en ny mugg övergår lätt till ett tvång om man som samlare inte ser upp. Är det jag som äger mina muggar eller de som äger mig? Jag bestämde mig för att jämna ut balansen mellan mig och mina muggar och utmanade mig själv att sälja några av dem.
Jag valde ut tre muggar som oftast inte blev valda när jag stod vid köksskåpet och skulle dricka mitt kvällste. De tre muggar som jag ansåg väckte minst ångest i mig av att inte längre ingå i min samling. Jag lade ut dem på Tradera och fick 600-800 kr per styck. Muggarna var gröna lilla My, bruna Sniff och Rosengården. Taggad av min framgång lade jag även ut två samlartallrikar som legat i mina gömmor sedan tonåren. De var sex stycken från början men jag sålde tre av dem redan 2004. Nu insåg jag att av de tre som fanns kvar var det egentligen bara en som jag tyckte riktigt mycket om. Så muminrensningen fortsatte och så här såg tallrikarna som såldes ut:
Så här såg tallrikarna ut som jag sålde 2004:
Och så här ser den tallrik ut som finns kvar hemma hos mig och som jag kommer att behålla lång tid framöver:
Nu lämnar vi tallrikarnas sidospår och återgår till min huvudfascination, muggarna. Minns ni Milleniummuggarna jag fick av min far i julklapp? De stuvades ju undan i ett skåp och där stod de i några år tills jag av en slump insåg deras andrahandsvärde. Bara 3-4 år efter Milleniumskiftet gick de för ca 1500 kr/st på Tradera. Jag insåg att jag fått en väldigt fin gåva av min far även om den var helt oavsiktlig. Jag sålde två av muggarna då och ytterligare en 2008, då hade värdet gått upp något och jag tycker mig minnas att jag fick runt 2000 kr. Sporrad av förra vårens försäljning tog jag i mars i år nästa steg när jag sålde min fjärde Milleniummugg. Den gick då för 3500 kr.
Jag har alltså lyckats gå ner från 25 muggar till 21 på ungefär ett års tid.Tro inte att jag gett vika för min samlarmani där! Jag har redan utsett 1 kanske 2 muggar till som ska säljas. De befinner sig i flyttlådor i ett av våra fritidshus och är därför inte tillgängliga för försäljning just nu. Jag kommer dock att anstränga mig för att hålla mitt försäljningslöfte och göra mig av med den eller dem senare under året då tillgången till dem kommer att underlättas. Fortsättning följer på den fronten!
Jag måste få avsluta med en bild på en fantastiskt bra tidning om man är ett mumin- och Tove Janssonfan som jag. Det är en specialutgåva av tidningen Retro som kom förra året. Den fungerar som ett bra uppslagsverk för det mesta inom muminvärlden men har även mycket intressant läsning om Toves andra verk. Jag har sett den till salu på Tradera då och då så den går att få tag på än!
Jag skulle kunna skriva spaltmeter efter spaltmeter om mina muggar och min ambivalenta relation till mitt samlande. Jag vet att jag ligger i lä med mina, för närvarande 21 muggar, jämfört med många andra samlare. 21 är dock många muggar i min värld. Nu avslutar jag detta ämne men återkommer kanske om något revolutionerande händer med mitt samlande. Jag måste tyvärr erkänna att muggarnas dragningskraft är hård och att jag för tillfället är inne i en svacka. Jag har via mina Traderasökningar upptäckt två superfina muggar som skulle passa perfekt in i min svart/vit/grå/rosa samling. Den ena föreställer Too-tikki och den andra Förfadern (ni vet han som bor i kakelugnen). Just ju försöker min hjärna febrilt komma på giltiga anledningar till att köpa dessa två muggar. Om den lyckas eller inte återstår att se...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar