En bok av Arto Paasilinna och en av Tove Jansson. En liten dekorativ tallrik med mumintroll och en tvål med finsk text.
På kylskåpet och i sovrummet hänger en av mina favoritplancher. Den ena i form av ett vykort och den andra i form av ett urklippt kalenderblad.
De här två prylarna är inte helt uppenbart finska men kommer från det finska inredningsmärket PENTIK som jag älskar.
Jag har ett stort intresse för smycken och när jag öppnade smyckeskåpet under min inventering insåg jag att mina två favorithalsband är finska. Det orange är från fina Aarikka och det andra från Finnfeelings. Tilläggas bör att min vigselring är från Kalevala.
Det som inte finns på bild här men som är de viktigaste finska prylarna i mitt hem är alla mina muminmuggar. Samlingen har varit uppe i 25 stycken men för tillfället kämpar jag med att minska ner den. Just nu har jag kommit ner till 22. Så för att svara på frågan i rubriken: jo visst syns det, för den som letar.
Efter inventeringen av mitt hem blev jag nyfiken på min mors hem. Syns det att hon är finne? Så jag gjorde en liten inventering där också:
En finsk flagga på skrivbordet, två finska kylskåpsmagneter, en muminstol för barn och massor av Marimekko i köket.
Det största finska inslaget i mors hem är det faktum att hela hennes hus går i vitt och blått.
I min mors hem finns det färre saker med finsk anknytning men de som finns tar större plats och uppmärksamhet än mina saker. Jag tror dock inte att någon av oss har valt några av de här inslagen i våra hem för att medvetet skylta med vårt ursprung. Däremot kanske vi har större benägenhet att välja finsk design på grund av vår koppling till landet.
Nu är det ju så att många av sakerna på bilderna kan finnas i hem som inte har någon som helst anknytning till Finland. Marimekko och mumintroll är ju populära även bland svenskar. Min inventering säger kanske inte så mycket om min och min mors finskhet utan fungerade mer en kul grej för att se vad vi omger oss med i våra hem. Nästa gång jag införlivar något finskt hemma hos mig ska jag fundera på varför jag gör det. Är det för att jag tycker om saken i sig eller för att jag tycker om dess ursprung? Vi får väl se vad jag kommer hem med efter min språkkurs i Helsinki i augusti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar