Hanasaari! Here I come!

Det är en konstig känsla när något man väntat på länge plötsligt infinner sig. Jag bokade språkkursen på Hanasaari i början av februari och nu, en hjärnblödning senare, är det dags. Imorgon bitti kl. 8:00 går flyget från Arlanda och jag räknar med att vara framme på Hanasaari senaste 11:30, en halvtimme innan kursen börjar. Jag är mycket spänd på att få se hur hjärnan min kommer att hantera en veckas intensiv språkinlärning. Kommer den att sparka bakut och ge mig mängder av hjärntrötthet eller kommer den att gilla läget?

När jag var där sist, för två år sedan, var vi en härlig blandning med elever med skiftande bakgrund och ålder. Vädret var vackert och jag njöt av de fina omgivningarna. Så här såg det ut då:

På udden som syns på sista bilden ligger Hanasaari. Så det är havsutsikt nästan var du än befinner dig i byggnaden. Den här vistelsen lär ju inte bli lika varm som för två år sedan med tanke på sommaren vi har i år men jag hoppas på mycket sol ändå!

Om hjärnan min inte knorrar alltför mycket under den kommande veckan så ska jag försöka rapportera hur jag har det och vad som händer. Här kommer schemat vi går efter under veckan så ni kan se i stora drag vad det handlar om:

Lördag 1.8 (dag 1)
11.00– Anmälan
12.00 Lunch
13.00 Kursen öppnas i mötessalen Tage
14.00 Språkundervisning
15.30 Kaffe
16.00–17.30 Språkundervisning
18.00 Middag
19.00 Möjlighet att titta på finländska filmer
20.00– Möjlighet till bastubad

Söndag 2.8 (dag 2)
09.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00 Språkundervisning
14.30 Kaffe
18.00 Middag på Hanaholmen
Ledig tid

Måndag 3.8 (dag 3)
9.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00 Introduktion till det finska språket
14.30 Kaffe
15.00 Extra språkundervisning eller föreläsning (obekräftat)
Ledig tid
19.00 Middag och kvällsprogram på Hanaholmen med Svensklärarna i Finland

Tisdag 4.8 (dag  4)
9.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00 Utfärd till Ainola och Halosenniemi
14.00 Guidning på Ainola
15.00 Kaffe och sång
16.00 Avfärd till Halosenniemi
16.15–17.45 Guidning på Halosenniemi
18.00 Avfärd till Hanaholmen
19.00 Middag på Hanaholmen med Svensklärarna i Finland
Några sånger av Sibelius Lauluyhtye Encore med dir.cantus Pekka Perko

Onsdag 5.8 (dag 5)
9.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00 Språkundervisning
14.30 Kaffe
15.00−16.00 Jarmo FRÅN Finland
17.00 Middag på Hanaholmen
Alternativt program: Danskväll på Helsinki-Pavi i Vanda
18.00 Avfärd med buss från Hanaholmen
19–19.50 Danskurs i Fusku 1
20– Finlanders uppträder
22.30 Tillbaka till Hanaholmen med buss

Torsdag 6.8 (dag 6)
9.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00 Språkundervisning
14.30 Kaffe
15.00−16.00 Om Kalervo Palsa − en av Finlands mest originella konstnärer
Specialrådgivare Henrik Huldén, Hanaholmen
Ledig tid
19.00 Middag

Fredag 7.8 (dag 7)
9.00 Språkundervisning
12.00 Lunch
13.00–14.30 Språkundervisning
Kaffe
Ledig tid
19.00 Avslutningsmiddag med samkväm
21.00 – Möjlighet till bastubad

Lördag 8.8 (dag 8)
9.00 Språkundervisning, uppsummering och evaluering
12.00 Lunch
Utdelning av intyg
Utcheckning från hotellet senast kl. 13

Det finska språket i mitt DNA

Jag har alltid tagit för givet att mitt intresse och den lilla "känsla" jag har för det finska språket kommer från att jag har hört min mor tala finska med sina syskon över telefon flera gånger i veckan under min uppväxt. Jag har tagit för givet att det kommer ifrån mina medvetna minnen av det finska språket.

Det är allmänt känt, framför allt inom det psykologiska forskningsfältet, att barns trygghet, anknytning, formas framför allt under de 2 första levnadsåren. Det befästs eller förändras av erfarenheter under hela uppväxten men de två första åren är onekligen viktiga.

Förra helgen umgicks jag med min mor och hennes särbo. Under en diskussion om mina studier av det finska språket frågar särbon henne om när hon slutade prata finska med mig. Mor svarade genast; vid fyra års ålder. Jag blev helt stum. Hade mor pratat finska med mig ända tills jag var fyra år? Varför hade inte jag ställt den frågan till henne tidigare? Varför hade jag antagit att hon pratat svenska med mig från första början? Lite längre fram i diskussionen fick jag veta att mor inte ens kunde svenska när jag var barn! Helt plötsligt översvämmades min hjärna av allt jag läst om anknytning och små barns utveckling. Det var som om flera polletter föll på plats samtidigt. Nu förstod jag äntligen fullt ut varför det känns som om det finska språket fattas mig. Varför jag upplever att det språket är en del av min identitet trots att jag inte talar det. Snacka om aha-upplevelse!

Under mina viktiga anknytningsår hörde jag alltså mer finska än svenska. Jag blir så fascinerad av detta att jag önskar att det fanns filmer från den tiden som kan visa mig, allra helst i ljud, hur det var. Vad sa mor till mig? Vad sjöng hon, vad berättade hon? Vilka ord sa jag? Det här är något jag måste fortsätta intervjua min mor om. Jag känner hur denna viktiga insikt får min motivation till att lära mig finska att växa. Jag har ibland lite skämtsam sagt och skrivit, att finskan är mitt egentliga modersmål. Nu vågar jag säga det på allvar. Finskan ÄR mitt egentliga modersmål. Jag måste bara erövra det på nytt.

Vackraste staden i Finland?

Här om dagen dök den här länken upp i mitt facebook-flöde.

http://theculturetrip.com/europe/finland/articles/the-10-most-beautiful-towns-in-finland/

Nu lär jag väl förolämpa en hel drös med människor men... vad gör Kemi och Rovaniemi på den här listan? Att de står med där gör mig osugen på att utforska fler finska städer. För om Kemi och Rovaniemi är några av Finlands 10 vackraste städer kan städerna längre ner på listan inte vara mycket att se. Det är mycket möjligt att jag har missat avgörande områden i de här städerna, kanske just de områden som gör att de hamnat på den här listan. Jag är dock oerhört skeptisk inför att de områdena existerar. Om det vackra i en stad inte går att upptäcka under ett dagsbesök i de centrala delarna så har väl den staden inte på en så här grandios lista att göra. Jag får intrycket av att listan är skriven i kommersiellt syfte, för att promota en stad i varje landsände, utan hänsyn till verklig skönhet.

Jag vågar uttrycka mig ganska kraftfullt när de gäller just Kemi och Rovaniemi då de är de två finska städer jag besökt mest. Min mors hemby ligger mittemellan dessa städer och utgör därför naturliga utflyktsmål. Jag har i och för sig mest besökt dem i shoppingsyfte, vilket innebär att jag endast utforskat de mest centrala delarna. När det gäller Rovaniemi har jag så klart även besökt närliggande Napapiiri, d.v.s. Jultomteland. Det är ett trevligt utflyktsmål för barn vintertid men inget som gör att Rovaniemi hör hemma bland landets 10 vackraste städer. Jag blir dock gärna motbevisad!

Annars finns det flera städer på listan som jag blir nyfiken på, inte minst Savonlinna. Det är en stad jag lagt märke till när jag har studerat den finska kartan. Dels för att den ligger i en del av Finland jag aldrig besökt, Savolax, dels för att staden verkar ligga så vackert mellan stora sjöar.

Om man studerar sjösystemet runt Savonlinna ser det ut som att det går att åka båt i det oändliga. Kors och tvärs, fram och tillbaka, under broar, genom smala sund och ut på stora och små sjöar. Ett besök i Savonlinna med omnejd får bli ett av mina första resmål när min finska bär mig lite lättare. En fin belöning för alla års slit med språkinlärningen. 

För övrigt är det tråkigt att inte Helsinki är med på listan. Det är ytterligare ett skäl till att jag tror att listan är gjord i något annat syfte än att på riktigt lyfta fram de 10 vackraste städerna. Jag är inte tillräckligt berest i Finland för att göra min egen lista men jag hoppas att det dyker upp en lista som kan övertyga mig mer än den här kan. Jag tänker i alla fall inte låta mitt första negativa intryck av listan påverka min reslust till och i kära Suomi. Nu är det bara 3,5 veckor tills jag ska dit!